artichoke.blogg.se

Jag  måste erkänna en sak: Jag har vänstrat lite med en annan blogg ett par dagar nu... Och det här med att ha två bloggar på samma gång, that's not for me. Så därför ska jag nu ta farväl av den här bloggen. Jag tänker inte skriva här mer. Det är sorgligt, jag vet, men tiden läker alla sår.

Alltså. Jag överger nu artichoke och bloggar istället under min kära mammas domän:

lillasyster.mammann.se

Har precis satt i mig en skål med keso, avokado och solrosfrön. Jag är helt klart influerad av hälsofreaket Nea, men det är ju gott så jag klagar inte! Om Nea skulle vara en maträtt skulle det vara keso med banan. Vilket jag åt igår i skolan. Men som sagt, det är ju gott!

Har suttit hela morgonen och förberett mig inför en redovisning i kulturhistoria som jag och fyra andra stackare ska hålla i idag. Vi har gjort ett grupparbete om nyklassicism. Det har faktiskt blivit mer och mer intressant med tiden, det här med nyklassicism (även om jag skrev i min facebookstatus igår att jag bajsar på det). Men är det lika intressant för de som ska sitta och lyssna på oss i en halvtimme? Jag undrar jag. De kanske somnar efter fem minuter, vilket i så fall är helt förståeligt. Faktiskt. Fast jag skulle ta det personligt, även fast det inte är mitt fel att vi blev tilldelade den tråkigaste epoken man kan tänka sig...

Som tur är har vi ju en fräsig powerpoint som säkert håller mina kära klasskamrater vakna! Det enda abret är väl att den inte är klar än... Men det ordnar jag på ett kick! (Hehe) Nu ska jag duscha, och sen bär det iväg till skolan! Jag kom ihåg att sjukanmäla mig idag också, woho!

Jag är ju sjuk dåra och man måste ringa och sjukanmäla sig innan 12.00 i min skola, om frånvaron ska registreras. Men igår missade jag det eftersom att jag satt och skrev nationella mellan halv nio och halv ett så då blev det skolk på resten av den dagen. Idag lyckades jag sova ända fram till prick tolv. Så jag rusar såklart till telefonen, meeen det är såklart för sent. En minut över tolv är en minut över tolv. Så, ja, jag får ju skolk två dagar i rad nu. Damn.

Vilken tur att jag ska åka till skolan och göra grupparbete nu då! Då kan jag ju i alla fall få närvaro på sista lektionen! Yaaay.

Det här med att arbeta i grupp har jag aldrig förstått mig på till hundra procent. Visst är det bra för att öva upp sin sammarbetsförmåga men nackdelarna väger upp detta, är jag rädd. Jag gillar att arbeta i par, eller möjligtvis tre och tre, men är man fler än fyra så kan det aldrig gå väl.

Antingen så hamnar man i en grupp där man är den som är mest ambitiös, där resterande gruppmedlemmar inte ser någonting negativt i att åka snålstjuts på ens eget arbete. Man vill göra så bra ifrån sig som möjligt, kanske satsar på ett MVG, men ingen annan är berädd att anstränga sig mer än vad som behövs för godkänt. Det är tungt, riktigt tungt, och det har jag varit med om så många gånger under min skoltid. Du tappar du ju lusten att göra någonting bra när ingen annan gör det, och när man vet att alla kommer få cred för ditt arbete. Dessutom kan man ju inte lägga sig på deras nivå, för det förlorar man ju själv på.

Någon som är förvånad? Nej, inte jag heller. Vi vann Läroverksfejden 2009 och vi kommer inte att lämna ifrån oss pokalen på lääänge, var så säker! Vet inte om det är värt att berätta så mycket om sista deltävlingen, alltså fotbollsmatchen, som hölls på Zinken igår, för folk förstörde ju bara. Smällde smällare och tände begaler och så vidare, fastän alla visste att matchen då riskerade att avbrytas. Det var bara vår klack som höll sig på mattan. Och vilken klack sen, jag är så stolt! "Vi ska vinna, vi ska ta dem, vi ska göra sossar av dem!"  

Och det gjorde vi. Vi vann! VI TOG HEM HELA SKITEN! Jag tror dock inte, om jag ska vara fördomsfull, att vi lyckades få allt för många Östraelever att bli sossar, men det spelar ingen roll. Vi slog Östra. Vi slog Norra och vi slog Kungsholmen. Vi är Stockholms bästa läroverk.

Tjosan i trosan vad det känns som att den här dagen bara aldrig tar slut! Det känns som att det var igår jag hade spanska och inte klockan åtta imorse. Skumt. Det har varit en händelserik dag i alla fall. Förutom att jag har sökt jobb på café Vurma (Tredje gången gillt...? Tappar de bort mitt CV den här gången då jävlar.) och bokat tågbiljetter till Peace and Love (bättre sent än aldrig) så har jag också samlat in pengar till Operation Dagsverke!

Operation Dagsverke är (om jag har förstått det helt rätt, jag hade aldrig hört talas om det innan) en slags organisation som sätter elever runt om i Sverige på att, under en dag, samla in pengar till olika globala projekt. En dag om året får man alltså eftermiddagen ledig för att på valfritt sätt samla in så mycket pengar som möjligt. Det här året går pengarna till krigsdrabbade barn i Afghanistan. "Elever hjälper elever", stod det på vår flyer. Alltså, pengarna kommer att användas till att förbättra utbildningen för ungdomar.

Jag gillar att man engagerar elever i globala frågor på det här sättet. Det behöves. Man kan ju gå med i politiska ungdomsförbund eller så om man vill vara med och påverka. Men för de som kanske inte hinner med det eller så så är sådana här projekt ett grymt sätt att visa att man faktiskt bryr sig och faktiskt gör sitt bästa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, om än mer eller mindre.

Hur som helst åkte Stina och jag pendeltåget fram och tillbaka mellan Centralen och Huddinge och skramlade insamlingsbössa mellan vagnarna. Vissa personer var definitivt mer givmilda än andra, men jag blev så glad över att det ändå var så pass många som ville hjälpa till! I nästan tre timmar gick vi fram och tillbaka i tågen och när vi sen kom tillbaka till skolan med trötta fötter och huvudvärk så visade det sig att vi hade fått ihop närmare 900 spänn! Inte illa pinkat, säger jag bara. Inte illa pinkat.

Jag har jätteont i halsen.
Nej, nej, nej! Jag får på inga villkor som helst bli sjuk nu. Nej. Jag har inte tid. Det går inte. För mycket att göra. Förtvivlat dränker jag min stackars stupe i varmt te med så mycket honung i att jag nästan skäms. Vitlök och c-vitamin går åt som smör i solsken här hemma. Allt för att undvika den fruktade förkylningen. Hur ska detta gå?

Jag kom precis hem, har varit i Vårberg och hjälpt min syster Klara att flytta hennes grejer från Kajsas (min andra syster) källare. Jag gick upp kvart över sju imorse för att vara på plats halv nio, redo att hugga i. Även ifall jag skulle ha behövt sova bort halva dagen på grund av sömnbrist och stress, så är jag glad över att jag inte gjorde det. Jag är faktiskt riktigt tacksam över att jag hade en anledning till att stiga upp tidigt. Klockan är inte ens elva nu och jag har massor av tid! All denna tid ska fyllas med fantastiskt roliga saker såsom matte, spanska och historia. 

I fredags var det ju första maj så då blev det demonstration och senare även lite allsång, trängsel och öljakt på Café 44. Tillbringade också många timmar i Vitabergsparken med syster och vänner och vänners vänner. Förutom att jag brände näsan litegrann så var det otroligt mysigt och jag var en ganska glad prick.


Våren 07.

Jag har haft så otroligt roligt idag! Den kickan jag fick av att köra gärnet på scen framför sjuhundra jublande människor är obeskrivlig. Södra Latin, jag älskar er! Jag mådde så bra av ert stöd! Och jag är så stolt över oss, så nöjd. Vi var så grymma!

Men trots allt detta, trots att vi hade det bästa dansnummret alla kategorier, så kom vi bara tvåa. Trist, faktiskt. Det stack i ögat när de ropade upp vinnaren (Kungsholmen) för att vi visste att vi var bättre än dem. Alla kunde det se det, till och med kungsholmare tyckte det.  Anledningen till att vi inte vann var att juryn, som bestod av två snubbar från hip hopgruppen Fattaru, en skådis/manusförfattare och typ en rollsättare, inte kunde någonting om dans. Så de kunde inte se skillnaden mellan våra dansstilar som de gjorde med Kungsholmen. (en av reglerna var att man skulle ha minst två dansstilar. Vilket vi hade: flummig modern, sexig commercial och jazzy jazz) Så därför vann vi inte. Bara därför. Kalla mig dålig förlorare, det kan jag till och med erkänna själv. Men det var inte kul när det var så tydligt hur fruktansvärt grymma vi var. Hur som helst. Nu lämnar jag det bakom mig, vi får äga på fotbollen nästa torsdag. (ha-ha) VI ska i alla fall ha bäst klack. Yes.

Grattis och tack till våra fantastiska musiker som tog hem segern i musikgrenen! Södra leder ju fortfarande hela tävlingen så allt är frid och fröjd.

Jävlar vilken najs helg det blev, tycker ni inte? Lördagen var i alla fall fab. Nu ska jag iväg och repa trots att mina benhinnor bestämt protesterar. Vad sägs som att strosa omkring med dubbla benvärmare i det här vackra sommarvädret?

Nu är jag inne i ett jag-vill-gå-i-ide-stadium. Ni vet, det är då man har nått den punkt där man helt enkelt inte orkar mer. Jag är sjukligt stressad just nu, så stressad så att jag blir helt apatisk istället för att ta tag i saker och ting. Det är så mycket så jag vet inte vart jag ska börja. Utöver berget av skolarbete som måste göras innan sommarlovet, det vill säga alla tusen nationella prov, inlämningar och redovisningar, så finns det en massa annat som ligger och gnager. Jag orkar inte, jag är helt slutkörd.

Först har vi ju Läroverksfejden som börjar bli riktigt läskig nu. Det är först nu som jag fattar hur stort det faktiskt är. Så det är nu jag börjar bli riktigt nervös, det är nu jag känner pressen. Vi måste vara bäst. Jag vet att det egentligen bara är en fånig gymnasietävling som inte betyder något för världen. Men vi måste vara bäst!
Dansen är i allmänhet ett stressmoment för mig. Det är jobbigt att ta sig till dansen, jag tycker att det är jobbigt att veta att jag snart ska på klass. Den här känslan avtar visserligen när jag väl står där på dansgolvet och börjar dansa, (som tur är) men det är så tråkigt att inte kunna tagga till bara för att jag är så trött.
Sen är det det här med sommarjobb som oroar mig otroligt mycket. Jag behöver verkligen jobba i sommar men jag börjar förstå nu att jag förmodligen kommer att gå arbetslös. Att de hade tappat bort mitt CV på Vurma är inte heller ett gott tecken direkt... Jag behöver verkligen, verkligen ett sommarjobb!

Alltså, man är ju så jäävla stolt över att den här snyggingen har gått i min skola! Shit! Av de gamla Södraelever som blivit någonting efter gymnasiet är Danny Saucedo den bästa och coolaste. Utan tvivel.

Och den här videon alltså.... Den är ju så grym! Ligger nästan på samma nivå som det här.

---

SÖDRA LATIN LEDER LÄROVERKSFEJDEN MED 700 POÄNG!
På måndag den 27:e april klockan 15.30 tävlar vi i musik, dans och teater i Södras aula. Det ska bli intressant att se hur många Kungsholmare som vågar sig dit efter dagens fiasko i debatten...

Alla vi stackare som läser c-språk steg 3... Vilken jävla måndag alltså! Vi satt mellan 14.00 och 17.00 och skrev nationella idag och det kan jag säga att det var inte roligt! Jag talar ju bara för mig själv så klart men det gick faktiskt hur dålig som helst. Håller tummarna för G, på den nivån är det. Jag håller tummarna så hårt att snart blir de lila och ramlar av. Toppade dessa underbara tre provtimmar med att sitta kvar i datasalen till halv nio för att får klart min powerpoint presentation till datakunskapen. Sen blev jag utkörd av våran ständigt sura vaktmästare. (Mr Filch personifierad)

Tisdagen kommer att fyllas med dans. Vi ska ha scenisk improvisation med livemusik, det är jätteroligt! Sen ska vi besöka treorna när de har avancerad dansträning för att lära ut koreografi vi ska köra på dansen dag nästa onsdag. Sen ska jag repa, repa, repa. Mamma åker till Prag (eller var det på onsdag?)
På onsdag vet jag inte vad som händer riktigt förutom att jag ska visa min powerpoint på datakunskapen då. Jag hoppas att vi får kompensation för spanskan... Mamsen drar till Prag. (eller om det var på tisdagen?)
Torsdag. Vanlig skoldag. Repa? Jag vet inte. Lindy hop på kvällen i alla fall. Om jag hinner, för klockan sju ska jag vara på Dansens Hus för att kolla på en föreställning vid namn Jerk.
Fredag. Nationella i engelska på morgonen. Intressekurserna i idrotten startar, najs! Efter kulturhistorian ska det repas och åter repas. Kvällen kommer att tillbringas hemma hos Vilma på inflyttningskalas.
Lördag. Dans, dans, dans, dans. Undervisar och repar, repar, reeeepaaar. Mamsen kommer hem från Prag.
Söndag. Repa ännu mer.  Träning med C-gruppen (Sassy dance!) och sen kommer förmodligen Klara hem.

Sen var det säkert någe mer där som händer som jag inte kommer ihåg. Nåväl!