artichoke.blogg.se

Jag  måste erkänna en sak: Jag har vänstrat lite med en annan blogg ett par dagar nu... Och det här med att ha två bloggar på samma gång, that's not for me. Så därför ska jag nu ta farväl av den här bloggen. Jag tänker inte skriva här mer. Det är sorgligt, jag vet, men tiden läker alla sår.

Alltså. Jag överger nu artichoke och bloggar istället under min kära mammas domän:

lillasyster.mammann.se

Har precis satt i mig en skål med keso, avokado och solrosfrön. Jag är helt klart influerad av hälsofreaket Nea, men det är ju gott så jag klagar inte! Om Nea skulle vara en maträtt skulle det vara keso med banan. Vilket jag åt igår i skolan. Men som sagt, det är ju gott!

Har suttit hela morgonen och förberett mig inför en redovisning i kulturhistoria som jag och fyra andra stackare ska hålla i idag. Vi har gjort ett grupparbete om nyklassicism. Det har faktiskt blivit mer och mer intressant med tiden, det här med nyklassicism (även om jag skrev i min facebookstatus igår att jag bajsar på det). Men är det lika intressant för de som ska sitta och lyssna på oss i en halvtimme? Jag undrar jag. De kanske somnar efter fem minuter, vilket i så fall är helt förståeligt. Faktiskt. Fast jag skulle ta det personligt, även fast det inte är mitt fel att vi blev tilldelade den tråkigaste epoken man kan tänka sig...

Som tur är har vi ju en fräsig powerpoint som säkert håller mina kära klasskamrater vakna! Det enda abret är väl att den inte är klar än... Men det ordnar jag på ett kick! (Hehe) Nu ska jag duscha, och sen bär det iväg till skolan! Jag kom ihåg att sjukanmäla mig idag också, woho!

Jag är ju sjuk dåra och man måste ringa och sjukanmäla sig innan 12.00 i min skola, om frånvaron ska registreras. Men igår missade jag det eftersom att jag satt och skrev nationella mellan halv nio och halv ett så då blev det skolk på resten av den dagen. Idag lyckades jag sova ända fram till prick tolv. Så jag rusar såklart till telefonen, meeen det är såklart för sent. En minut över tolv är en minut över tolv. Så, ja, jag får ju skolk två dagar i rad nu. Damn.

Vilken tur att jag ska åka till skolan och göra grupparbete nu då! Då kan jag ju i alla fall få närvaro på sista lektionen! Yaaay.

Det här med att arbeta i grupp har jag aldrig förstått mig på till hundra procent. Visst är det bra för att öva upp sin sammarbetsförmåga men nackdelarna väger upp detta, är jag rädd. Jag gillar att arbeta i par, eller möjligtvis tre och tre, men är man fler än fyra så kan det aldrig gå väl.

Antingen så hamnar man i en grupp där man är den som är mest ambitiös, där resterande gruppmedlemmar inte ser någonting negativt i att åka snålstjuts på ens eget arbete. Man vill göra så bra ifrån sig som möjligt, kanske satsar på ett MVG, men ingen annan är berädd att anstränga sig mer än vad som behövs för godkänt. Det är tungt, riktigt tungt, och det har jag varit med om så många gånger under min skoltid. Du tappar du ju lusten att göra någonting bra när ingen annan gör det, och när man vet att alla kommer få cred för ditt arbete. Dessutom kan man ju inte lägga sig på deras nivå, för det förlorar man ju själv på.

Någon som är förvånad? Nej, inte jag heller. Vi vann Läroverksfejden 2009 och vi kommer inte att lämna ifrån oss pokalen på lääänge, var så säker! Vet inte om det är värt att berätta så mycket om sista deltävlingen, alltså fotbollsmatchen, som hölls på Zinken igår, för folk förstörde ju bara. Smällde smällare och tände begaler och så vidare, fastän alla visste att matchen då riskerade att avbrytas. Det var bara vår klack som höll sig på mattan. Och vilken klack sen, jag är så stolt! "Vi ska vinna, vi ska ta dem, vi ska göra sossar av dem!"  

Och det gjorde vi. Vi vann! VI TOG HEM HELA SKITEN! Jag tror dock inte, om jag ska vara fördomsfull, att vi lyckades få allt för många Östraelever att bli sossar, men det spelar ingen roll. Vi slog Östra. Vi slog Norra och vi slog Kungsholmen. Vi är Stockholms bästa läroverk.

Tjosan i trosan vad det känns som att den här dagen bara aldrig tar slut! Det känns som att det var igår jag hade spanska och inte klockan åtta imorse. Skumt. Det har varit en händelserik dag i alla fall. Förutom att jag har sökt jobb på café Vurma (Tredje gången gillt...? Tappar de bort mitt CV den här gången då jävlar.) och bokat tågbiljetter till Peace and Love (bättre sent än aldrig) så har jag också samlat in pengar till Operation Dagsverke!

Operation Dagsverke är (om jag har förstått det helt rätt, jag hade aldrig hört talas om det innan) en slags organisation som sätter elever runt om i Sverige på att, under en dag, samla in pengar till olika globala projekt. En dag om året får man alltså eftermiddagen ledig för att på valfritt sätt samla in så mycket pengar som möjligt. Det här året går pengarna till krigsdrabbade barn i Afghanistan. "Elever hjälper elever", stod det på vår flyer. Alltså, pengarna kommer att användas till att förbättra utbildningen för ungdomar.

Jag gillar att man engagerar elever i globala frågor på det här sättet. Det behöves. Man kan ju gå med i politiska ungdomsförbund eller så om man vill vara med och påverka. Men för de som kanske inte hinner med det eller så så är sådana här projekt ett grymt sätt att visa att man faktiskt bryr sig och faktiskt gör sitt bästa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, om än mer eller mindre.

Hur som helst åkte Stina och jag pendeltåget fram och tillbaka mellan Centralen och Huddinge och skramlade insamlingsbössa mellan vagnarna. Vissa personer var definitivt mer givmilda än andra, men jag blev så glad över att det ändå var så pass många som ville hjälpa till! I nästan tre timmar gick vi fram och tillbaka i tågen och när vi sen kom tillbaka till skolan med trötta fötter och huvudvärk så visade det sig att vi hade fått ihop närmare 900 spänn! Inte illa pinkat, säger jag bara. Inte illa pinkat.

Jag har jätteont i halsen.
Nej, nej, nej! Jag får på inga villkor som helst bli sjuk nu. Nej. Jag har inte tid. Det går inte. För mycket att göra. Förtvivlat dränker jag min stackars stupe i varmt te med så mycket honung i att jag nästan skäms. Vitlök och c-vitamin går åt som smör i solsken här hemma. Allt för att undvika den fruktade förkylningen. Hur ska detta gå?

Jag kom precis hem, har varit i Vårberg och hjälpt min syster Klara att flytta hennes grejer från Kajsas (min andra syster) källare. Jag gick upp kvart över sju imorse för att vara på plats halv nio, redo att hugga i. Även ifall jag skulle ha behövt sova bort halva dagen på grund av sömnbrist och stress, så är jag glad över att jag inte gjorde det. Jag är faktiskt riktigt tacksam över att jag hade en anledning till att stiga upp tidigt. Klockan är inte ens elva nu och jag har massor av tid! All denna tid ska fyllas med fantastiskt roliga saker såsom matte, spanska och historia. 

I fredags var det ju första maj så då blev det demonstration och senare även lite allsång, trängsel och öljakt på Café 44. Tillbringade också många timmar i Vitabergsparken med syster och vänner och vänners vänner. Förutom att jag brände näsan litegrann så var det otroligt mysigt och jag var en ganska glad prick.


Våren 07.