"En krona är bättre än ingen krona"
Tjosan i trosan vad det känns som att den här dagen bara aldrig tar slut! Det känns som att det var igår jag hade spanska och inte klockan åtta imorse. Skumt. Det har varit en händelserik dag i alla fall. Förutom att jag har sökt jobb på café Vurma (Tredje gången gillt...? Tappar de bort mitt CV den här gången då jävlar.) och bokat tågbiljetter till Peace and Love (bättre sent än aldrig) så har jag också samlat in pengar till Operation Dagsverke!
Operation Dagsverke är (om jag har förstått det helt rätt, jag hade aldrig hört talas om det innan) en slags organisation som sätter elever runt om i Sverige på att, under en dag, samla in pengar till olika globala projekt. En dag om året får man alltså eftermiddagen ledig för att på valfritt sätt samla in så mycket pengar som möjligt. Det här året går pengarna till krigsdrabbade barn i Afghanistan. "Elever hjälper elever", stod det på vår flyer. Alltså, pengarna kommer att användas till att förbättra utbildningen för ungdomar.
Jag gillar att man engagerar elever i globala frågor på det här sättet. Det behöves. Man kan ju gå med i politiska ungdomsförbund eller så om man vill vara med och påverka. Men för de som kanske inte hinner med det eller så så är sådana här projekt ett grymt sätt att visa att man faktiskt bryr sig och faktiskt gör sitt bästa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, om än mer eller mindre.
Hur som helst åkte Stina och jag pendeltåget fram och tillbaka mellan Centralen och Huddinge och skramlade insamlingsbössa mellan vagnarna. Vissa personer var definitivt mer givmilda än andra, men jag blev så glad över att det ändå var så pass många som ville hjälpa till! I nästan tre timmar gick vi fram och tillbaka i tågen och när vi sen kom tillbaka till skolan med trötta fötter och huvudvärk så visade det sig att vi hade fått ihop närmare 900 spänn! Inte illa pinkat, säger jag bara. Inte illa pinkat.
Operation Dagsverke är (om jag har förstått det helt rätt, jag hade aldrig hört talas om det innan) en slags organisation som sätter elever runt om i Sverige på att, under en dag, samla in pengar till olika globala projekt. En dag om året får man alltså eftermiddagen ledig för att på valfritt sätt samla in så mycket pengar som möjligt. Det här året går pengarna till krigsdrabbade barn i Afghanistan. "Elever hjälper elever", stod det på vår flyer. Alltså, pengarna kommer att användas till att förbättra utbildningen för ungdomar.
Jag gillar att man engagerar elever i globala frågor på det här sättet. Det behöves. Man kan ju gå med i politiska ungdomsförbund eller så om man vill vara med och påverka. Men för de som kanske inte hinner med det eller så så är sådana här projekt ett grymt sätt att visa att man faktiskt bryr sig och faktiskt gör sitt bästa. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något, om än mer eller mindre.
Hur som helst åkte Stina och jag pendeltåget fram och tillbaka mellan Centralen och Huddinge och skramlade insamlingsbössa mellan vagnarna. Vissa personer var definitivt mer givmilda än andra, men jag blev så glad över att det ändå var så pass många som ville hjälpa till! I nästan tre timmar gick vi fram och tillbaka i tågen och när vi sen kom tillbaka till skolan med trötta fötter och huvudvärk så visade det sig att vi hade fått ihop närmare 900 spänn! Inte illa pinkat, säger jag bara. Inte illa pinkat.
Kommentarer
Trackback
