Livet är en fest

Judefekken igår var rolig, rolig, rolig! Att dansa omkring till Nationalteaterns ljuva toner och skåla i "champange" och lära sig den judiska trosbekännelsen är inte helt fel. Jag kände mig inte helt judisk dock, men tro mig, jag försökte! Jag höll ut utan socker i nästan tio dagar i alla fall! Jag här längtat så fruktansvärt mycket efter godis så jag började gårdagen med en kexchoklad som kära Alice köpte till mig. Men sen, när jag köpte lösgodis på kvällen och tryckte i mig så blev det värsta antiklimax! Första, och kanske andra godisen var god men sen mådde jag bara illa. Trist. Men kanske bra ändå, för nu är jag verkligen inte sötsugen längre.

Livet är en fest.
Håll med om det, folk och fe
Men om livet är pest
Fyllan värmer bäst




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0