artichoke.blogg.se

Ja, som sagt så börjar ju skolan snart, och jag har börjat drömma om min nya klass på nätterna. Den kommer att ha en del förväntningar att leva upp till från min sida. Eller ja, det kanske inte är så mycket att leva upp till, jag är nöjd bara jag slipper en tredjedel av den mängd idioti som jag har varit omgiven av sen sexårs.

Så, ja, jag drömmer om min gymnasieklass. Det är rätt ovanligt för mig att drömma. Jag brukar vanligtvis vara så utmattad efter att ha ränt runt en vanlig vardag så att jag somnar innan jag ens hunnit lägga mig tillrätta mellan lakanen. Och sen har natten få timmar tagit mig drömlöst och bekymmersfritt in i nästa dag. Jag brukar helt enkelt vara för trött för att drömma. Eller så är det så att jag inte hinner drömma, för att jag sover för lite. Dock är den drömlösa sömnen den bästa sömnen. Då får man i alla fall sova ifred.

Men nu är det sommarlov, jag sover större delen av dygnet och har i princip ingenting för mig på dagarna och då tar drömmarna över på natten. Jag klagar inte! Det är ändå trevligt att drömma.

Om min gymnasieklass ja. Jag har hunnit drömma mycket om den. En gång drömde jag att det var första dagen och att jag skulle möta min klass för första gången. Jag kliver då in i ett rumt där det sitter tio assnygga tjejer. Man ser på dem hur fantastist duktiga dansare de är, och jag blir helt stolt. Så går vi alla vidare till ett annat rum, en föreläsningssal ungefär. Och där sitter det två feta killar med skäggstubb. Vi frågar såklart vad de gör där och svaret blir att de ska börja dansettan och att deras klass tydligen skulle samlas här...

En annan gång drömde jag att min nya klass bestod av folk från min gamla klass. Vi satt runt ett bastant L-format bord och gjorde någon slags övning. Den gick ut på att vi var och en i tur och ordning skulle räcka upp handen precis ovanför bordskanten. Då skulle alla som tyckte att den som räckte upp handen någn gång hade misskött sig på något sätt också räcka upp handen, fast med armbågen i bordet. Det var mycket viktigt hur man räckte upp handen som ni förstår.
Till min stora förvåning var jag den person som fick flest personer att räcka upp handen när det var min tur. Jag minns att jag vaknade upp lite ledsen och lätt besviken på mig själv.

Det är väl tur att det bara var en dröm.