Sen får jag skylla mig själv helt enkelt
Min uppfattning av tid och rum och rutin har blivit lite skruvad den här veckan. Det är svårt det där, när jag blir sjuk, för jag är sällan hemma från skolan flera dagar i rad. Det brukar bli mer varannan dag, eller halvdagar. Det är bara för att jag försöker missa så lite som möjligt, för man hamnar så fruktansvärt lätt efter i alla ämnen. Men den taktiken är inte alls smart, för då blir jag aldrig riktigt frisk istället! Men ja. Så jag fattar inte riktigt vad jag håller på med. Och sen hade jag friluftsdag i onsdags men eftersom jag inte hängde med till Romme så var det mer som en ledig dag mitt i veckan. Vilket förvirrade allting lite till. Fast det var skönt. Att vara ledig mitt veckan alltså.
Hur som helst så mår jag fortfarande inte helt bra. Visst, jag har inte tagit den tid jag behövt för att bli frisk. Men det handlar nog mest om att jag inte kan låta bli att dansa. Dansade fem timmar igår med förskylning i kroppen, och det var ju smart. Jag tar visst inte hand om min kropp som jag borde... Dock måste jag ta mig tid att bli frisk snart, så att jag inte ligger helt död under produktionsveckan som är om en månad. För det går ju inte bara ut över mig då, utan över hela klassen! Så jag måste ta mitt ansvar!
Fast inte riktigt än, för imorgon blir det jobb, spelning på Lava och sen fekke på det! Och ja det går! Ge mig en alvedon och en kopp te så är jag på topp på tio minuter!
Dans på lektionstid
Vi sjuklingar som satt och tittade på var lite sömniga. Ja, Nora i alla fall....
Bloggen är lila
Jag tänkte att jag skulle pigga upp mig själv med lite färg. Jaa...!
Att göra sig själv besviken. Steg 1
"När jag säger att jag ska göra någonting, då gör jag det också!"
Tjaa, jag är helt enkelt raka motsatsen till en person av den karaktären. För när jag säger att jag ska göra någonting så gör jag det inte. Det är så mycket som jag behöver få gjort, men jag verkar ha så fruktansvärt svårt att få tummen ur arselt och bara sätta igång. Jag måste ringa vårdcentralen till exempel. Något som jag har tjatat på mig själv att jag ska göra i en månad. Eller låsa upp mitt abonnemang som stängdes av för över en vecka sedan på grund av obetald faktura. Eller liksom... bara, plugga. Plugga till det där jävla spanskaprovet, för att försöka undvika att det går helt åt helvete.
Men nej! Jag bara gör det inte! Jag blir så trött på mig själv....
Bläääh
Lördagsgodis
Borde ha pluggat. Men nej. Jag trånar tråkigt nog inte längre efter ekvationer. Ännu mindre vill jag ägna mig åt spanskagrammatik. Vi har prov på måndag och jag har fortfarande inte öppnat spanskaboken (för att jag inte vet vart jag har lagt den, men det är tyvärr ingen godtagbar ursäkt). Men jag hatar verkligen spanska, som ämne bestraktat. Spanska suger verkligen musten ur mig. Jag vill hemskt gärna kunna prata spanska och så, men jag vill inte kämpa för det. Jag vill bara kunna det. Knäppa med fingrarna och sen så ba sí, sí, hablo español muy bien. Pero... istället så No entiendo ni jota. För att jag inte orkar lära mig alltså. Jag orkar bara inte!
Vilken sorglig lördagskväll. Men jag hänger inte läpp för det! Nej. Nu ska jag värma på lite Kelda tomatsoppa. Det är grejer det.
Dilemma
Sen så tycker ju inte jag att jag dansar så mycket, jämfört med många andra dansare jag känner. Lite drygt femton timmar i veckan blir det för mig, och även om jag vet att det inte är lite så är det inte mycket heller. Folk tränar väl mer än så, right? Jag äter som en gris också, så det ska väl inte vara så jävla farligt...?
Ett faktum som är sorgligt men ack så sant: dansare pensionerar sig i regel vid omkring fyrtio års ålder. Det är ju ingen dansare som vill det, men kroppen bryts ju oundvikligen ner. Jag känner ju av det redan nu, och jag har inte ens fyllt sjutton.
Så det är inte så konstigt att jag funderar: Vill jag bli dansare eller inte? Det vore ju så fantastiskt roligt, men orkar jag? Orkar min kropp? Pallar mina knän tjugo år till? Är det mer värt att satsa på någonting annat mer välbetalt och mindre slitsamt? Eller, ska jag dansa tills jag, som så många andra, helt enkelt inte orkar mer?
Eller kan jag göra både ock? Det går faktiskt, jag läste om Petra Mede i City imorse. Hon var ju dansare men var tvungen att lägga ner på grund av en ryggskada. Men hon har gjort en helt annan karriär, och det går ju riktigt bra! Även om hon inte alltid är helt min cup of tea, så är det inte vem som helst som får leda Melodifestivalen liksom. Ska jag ha henne som förebild kanske? Äta kakan och ha den kvar. Hm.
Trötter
Här har ni mig. Finnig och fräsch som vanligt. Ja men visst, lilla jag drog från skolan tidigt idag för att jag mådde avföring. Alltså, man kan ju vara i skolan när man är sjuk och ändå arbeta på lektionern. Men när det är fyra timmar och fyrtio minuter dans på schemat och man inte kan delta utan att bli ännu sjukare... Då känns det som att det är mer värt att vara hemma. Så, trots att jag får ogiltig frånvaro på jazzen och kulturhistorian, så valde jag att åka hem. Fast först var jag med på produktionsarbetet. Vi kom riktigt långt idag, trots att en tredjedel av dansklassen var hemma på grund av sjukdom. Vi satte nästan all kostym, jag ska (eventuellt) ha på mig en superhet overall. Blåställ typ. Lite svårt att röra sig i, men vad gör man inte för konsten?
Nu till någonting jättekonstigt: Jag är ledsen för att jag glömde matteboken i skolan! Jag tyckern nämlige att det vore så skönt att sätta mig ner och räkna lite just nu. Jag vill räkna matte! Jag vill lösa ekvationssystem med substitutionsmetoden! Det är ju helt stört! Jag måste verkligen vara sjuk på riktigt....
Peace love and understanding
Klicka här och beställ biljett ni också!
Peace (and love) out!
Fler mästerverk
Försov mig idag igen. Stängde av alarmet i sömnen - en klassiker. Trodde att jag skulle undvika det för jag gick och la mig 21.30 igår. Men tji fick jag, och missade kulturhistorian! Här är i alla fall Nea som preppar för engelskan...
Vi snackade om böckerna vi läst och skrivit book review på. Nealita och jag babblade på om Twilightböckerna. Lova här är inne på el libro numéro quatro.
Nora, Nea, Lova och Minda utanför el colegio.
En fantastisk grej med min skola: den ligger en minut från Götgatan! Så man hinner med en snabb shoppingrunda på lunchrasten om nu vill!
Vi ville. Vi gjorde ett besök på Monki och handlade på rean. Och vilken rea sen, jag hade kunnat köpa hur mycket som helst! Men det gäller att hålla i sig... Jag nöjde mig med en blå jättefin klänning och en brunbeige tröja. Eller ja, nöjd och nöjd, jag är faktiskt lite bitter över att det inte fanns några grå chinos i min storlek.
Olivia, Lisen, Sophia och Katja på svenskan.
Sophia aka Maggan var precis lika pepp som jag på spanskan. Jag sov och hon sms:ade med Minda. Vi är sånna flitiga små skolflickor! Läs hennes blogg. Den är waaay cooler than mine. Puss.
Mästerverk
Marcus ja... lika lågmäld som vanligt.
Stina, Nea och Lova preppar för taco night.
Johan också!
Jag kommer inte ihåg vad det var hon berättade om här, jag kommer bara ihåg att vi tyckte att bilden blev väldigt kul...
Sassyness and äggtoddy
Schleujen var snygg som få.
Liksom Ullert och Stina (damn you, woman!)
Oxens år
Kinadans på Sergels Torg
Wannabe kineser
Nora och jag var taggade trots kylan... eller ja...
Fina Kina-Stina på väg till Östasiatiska.
Öppet hus
Men det var kul med öppet hus! Det känns dock inte som att det var ett helt år sen det var jag som satt där och beundrade alla fina dansare och blev mer och mer övertygad om att det var på Södra jag skulle gå. Jag snackade med en massa nior idag, och jag vet inte hur många jag lyckades övertyga om att söka, men jag hoppas att det var några stycken i alla fall. Jag försökte förklara för dem att de inte ska låta sig skrämmas av förra årets intagningspoäng till just danslinjen för de var ganska mycket högre än de har varit tidigare år. Jag hoppas det gick in bara. Jag längtar så tills de nya ettorna kommer! Nollningen åååh!
Förresten, jag hade ju världens mysigaste onsdag igårt tillsammans med Nea, Nora och Marcus. Vi var hemma hos Norisen och bakade en massa gött som vi sen sålde på öppet hus. Och så sov vi där allesammans och hade det jättemysigt! Jag önskar att alla onsdagar vore som den igår. Det är en sån avslutning som behövs för domedagar som onsdagar när vi slutar så sent och så vidare och så vidare. Så ja, det var uppskattat!
Do it
Sum it up
Den här söndagen kommer inte bli speciellt rolig för min del, jag måste nämligen ägna mig åt saker som matematik, kulturhistoria, svenska och engelska. Blir en liten kontrast där till gårdagen, som var riktigt angenäm. Faktiskt.
På förmiddagen jobbade jag lite med Uffen. Vi delade ut Studieförbundet Vuxenskolans kursprogram i Huddinge centrum, och tjänade därmed lite cash. Vi frös arselna av oss, ursäkta franskan, men vi behövde pengarna helt enkelt. Efter det drog jag in till skolan för att repa kinadans. Jag ska ju dansa på sergels torg nu på lördag, på det kinesiska nyåret. Det blir någon parad också, till Ostindiska muséet eller vad det heter, där vi ska dansa lite till. Kul! Hoppas på lite plusgrader bara, eftersom vi ska vara ute. Vi repade ute också, så vi gick sedan till String för fika och upptining. Seeeen drog jag och Nora hem till Marcus en stund innan Nora åkte vidare någonstans och jag och Marcus åkte till Hermans och åt världens godaste middag. Slutligen mötte vi upp Vilma på för att se Changeling på bio. Fy fan vad den var bra! Se den!
Blablablaaa... Nu måste jag plugga. Herrå.
=D
Hej onsdag, hejdå onsdag
Vi arbetade flitigt med produktionen idag! Men hjälp! Tänk er, femton tjejer som allihop ska framföra sin åsikt exakt samtidigt! Låt den tanken sjunka in lite så fattar ni nog varför man blir lite trött i huvudet.
Bortsett från det: Det material vi fått fram är väldigt bra, men för tillfället känns det dock som att vi bara trampar en massa vatten. Vi har bara hunnit halv vägs in i akt ett (av tre) och det är faktiskt ändå bara två månader kvar till premiär....
Så tidsmässigt tycker i alla fall jag att det känns rätt tight, men samtidigt tvekar jag inte en sekund på att vi hinner klart i tid. Det gäller att ha lite is i magen bara. All form av hysteri och panik bör nämligen undvikas i allra möjligaste mån. Men, nu ska jag träna maaage och aaarmar. Mina triceps är ju näst intill obefintliga... Sen sova. Puss
Baby
Jag vill väldigt gärna ha en bebis. Och då menar jag faktiskt att jag vill ha en bebis nu. Jag är medveten om att det inte skulle fungera, att jag skulle riskera både min egen framtid och barnets uppväxt. Sen rent praktiskt så har jag ingen pappakandidat heller, så det går ju stöpet redan där. Så ingen behöver vara orolig att jag får en bulle i ugnen än på några år. Dessutom så är jag verkligen inte berädd att ta en paus från dansen.
Men man kan ju alltid drömma, eller hur? Tänk er en liten, liten, blekrosa rödtott? Vore inte det supergulligt? Ja, ja, det är ett tag kvar. Men under tiden kan man ju alltid köpa på sig söta små bebiskläder och framför allt små skor! Aw, jag smälter. Men, oroa er inte, jag ska inte spendera pengar på kläder jag inte kommer få användning för förrän någon gång i framtiden... heller. Men en sak kan jag roa mig med utan att riskera att alla tycker att jag är helt knäpp och det är namn! Självklart har jag redan bestämt vad mina barn ska heta!
Pojknamn
Hjalmar snubblade jag över när min klasskompis Lova berättade om hennes bror, som heter det. Det låter så fint, och det är så mjukt att säga.
Dante har jag alltid tyckt varit ett väldigt konstigt namn, och det är inte förrän på senare tid, efter att jag läst om Dante Alighieri och så som jag riktigt fastnat för det.
Helmer tycker jag bara är väldigt fint. Jag kommer ihåg en barnbok jag läste när jag var liten som handlade om en rutig elefant som hette Helmer. Mycket fin bok.
Malte hörde jag för första gången i fredags när jag träffade en kille på den där festen som hette Malte. Hans namn var nästan ännu sötare än hans ansikte, och då var han verkligen så söt så att jag nästan fick diabetes. ...ja, det där sista tog jag från Johan Glans... ;)
Flicknamn
Tyra vill jag minnas att jag "hörde" första gången när jag läste någon av Per Anders Fogelström Stad-böcker. Vilket för övrigt är bra böcker, när man väl kommer in i historien.
Fredrike fick jag också från en bok, närmare bestämt Kulla Gulla. Hon heter bland annat Fredrike i mellannamn och jag tycker att det är väldigt fint.
Vera. Vera Daisy Olivia Frisk hette min mormor, en kvinna som jag önskar att jag hade fått träffa. Hon dog tjugosju år gammal när min mamma var tio år gammal och min morbror bara var tre. Jag heter redan Olivia efter henne och Daisy heter min kusin. Men Vera är ändå det finaste av de tre, så det vill jag verkligen att min dotter ska heta!
Någon mer som har bestämt vad era framtida barn ska heta? Eller är det bara jag?
Min blivande danspartner!
Men nu en rolig nyhet! Ja, roligt för mig i alla fall... Men jag berättade ju förut att jag ska börja dansa Lindy Hop. Lindy Hop är en pardans och jag tänkte faktiskt på att det skulle vara kul att anmäla en partner, men kunde inte komma på någon. Men då föreslog min mamma att jag skulle anmäla min bästa killkompis Aron! Jag hade inte ens tänkt på honom! Vilket är jättekonstigt, eftersom han också har dansat hur länge som helst, och varit assistent till Marre på Danscenter och grejer... Det är också weird att vi har delat samma intresse sen vi var pyttesmå men ändå aldrig har dansat tillsammans.
Men nu ska det bli ändring på det! För Aron blev nämligen också antagen! Samma dag som han anmälde sig också, vilket jävla flyt. Han kan tacka sitt kön för det, kan jag tro, det är nog inte lika många killar som tjejer som anmäler sig tyvärr. Men nevermind, jag är så glad!
Glad, glad, glad!
Det kan inte bli bättre
Helt underbart alltså! Oh, onsdagar! Längtar!
Trött och glad
Anyways, det var meningen att jag skulle ner och dansa idag, men förståeligt nog så orkar jag faktiskt inte! Känner hellre för att sätta mig i soffan med en fet kopp te och läsa Historia och Kultur- och Idéhistora. Faktiskt. Jag kan dansa imorgon istället, danssalen är ledig då också...
Bara en random bild från i somras när jag lånade Klaras feta hatt.
